Historiska Sällskapet Alingsås

Tal vid invigningen av Rosenströmskulpturen 1/6 2024
Talet hölls av Håkan Kumler, ordförande Historiska Sällskapet Alingsås
 

Äntligen står Rosenström på sin rätta plats. Det tog mer än fyra år att få honom hit. Det var i april 2020 som Historiska Sällskapet skickade in sin ansökan om en donation till Alingsås kommun. Det handlade om att till staden få donera ett konstverk föreställande Per Henrik Rosenström. Och syftet: att offentligt hedra honom för hans idoga gärning att rädda trästaden undan grävskoporna.

​

Man skulle också kunna säga, att planerna på en donation på allvar startade för fem år sedan, 2019, när Ola Serneke lovade oss en rejäl grundplåt för att hedra Rosenström.
 

Eller – var det kanske för sju år sedan som allting fick sin upprinnelse? Då höll en 23-årig Simon Waern hos Alingsås Hembygdsförening ett alldeles strålande anförande om P H Rosenström och hans insats för Alingsås. Och en tanke väcktes: Borde inte Rosenström ihågkommas offentligt för denna gärning? Från tanke till handling – nu står han här under täckelset – trästadens främste räddare.

​

Så hamnade frågan på Kultur- och Utbildningsnämndens bord för beslut. En enhällig nämnd beslöt att ta emot gåvan. Vi tackar idag för denna er framsynthet!

​

Men som ordförande i Historiska Sällskapet insåg jag rätt snart, att vi behöver få med Alingsås Hembygdsförening i arbetet. Det var där som P H Rosenström var ordförande i mer än ett decennium efter sin pensionering. ​Carina Håkansson såsom nuvarande ordförande i hembygdsföreningen nappade på förfrågan. Alla våra diskussioner har handlat om hur vi ska få ärendet att gå framåt.

​

Äntligen står Rosenström på sin rätta plats. Det var precis här han stannade på sina stadspromenader. Här vände han demonstrativt ryggen mot det dåvarande varuhuset – jag har själv sett hans markering – fäste blicken mot åhörarna och trähusen framför sig och berättade med sin karaktäristiska röst om rivningar av hus – genomförda och de som aldrig blev av.

​

Det går lätt ideologi i statyer. Vi har fått höra: Det hade väl varit bättre, om ni placerat en kvinna här i stället? Då har vi svarat, att vi inte har något emot kvinnor som statyer, men nu var det inte könet vi ville premiera utan gärningen.

​

Eller: Ni kunde väl ha placerat ett modernt konstverk här för att hylla Rosenström. Självklart – det kunde vi ha gjort. Problemet är bara, att det som är modernt idag är omodernt imorgon. Smaken förändras särskilt snabbt i konstvärlden. Vi har istället tänkt så här: Vi satsar på något mer tidlöst – en porträttskulptur.

​

Dessutom – för de allra flesta människor är det betydligt lättare att identifiera sig med ett ansikte än med ett modernt, abstrakt konstverk. Och abstrakta konstverk behöver ofta en uttolkare, som förklarar hur konstnären har tänkt. Och dessa uttolkare – hur ofta brukar de finnas på plats?

​

Så tog Peter Linde – en av landets främsta porträttskulptörer – sig an uppdraget att avbilda Rosenström. Och här står han nu under täckelset i väntan på att bli avtäckt.

​

Slutligen: Vi hoppas att denna plats kan bli det ställe, där ni alingsåsare i fortsättningen stämmer möte, när ni ska ses för en fika på stan. Vi tänkte att uttrycket ”Vi ses hos Rosenström” skulle kunna bli ett levande begrepp. Enkelt, praktiskt! ”Vi ses hos Rosenström!”

Och när ni ändå går förbi: Ge honom en klapp på axeln och berätta för era barn och barnbarn, om vad Rosenström har gjort för vår stad. Det förtjänar han.