Referat hösten 2023
___________________________________________________________________________________________________
​
Eva Dickson - ett bedårande barn av sin tid
Kåseri av Håkan Kumler den 12/12 2023
Text: Erik Fristedt
Historiska Sällskapets ordförande, Håkan Kumler, kom under arbetet med sin bok om Vikaryd att lära känna Eva Dickson (1905 – 1938). I sitt första äktenskap var hon gift med Olle Dickson, uppvuxen på Vikaryd utanför Alingsås.
Eva var dotter till direktören Albert Lindström och född på slottet Steninge nära Märsta i Uppland. Claes Adolf Adelsköld ägde detta slott under 1800-talet, och försökte efterlikna det, när han senare byggde Nolhaga slott i Alingsås.
Eva hamnade tidigt i det hektiska nöjeslivet i Stockholm. Hon och Eva Bonde blev trendsättare för var sina grupperingar. Tidningarna skrev mycket om dem och deras äventyr. De blev kända för att vara kända.
Eva träffade Olle Dickson på våren 1925. Det blev snabb förlovning och bröllop på hösten samma år. Olle var rallyförare och lärde snart upp Eva, som till och med deltog i Monte Carlo-rallyt – som man. Hon hade tagit flygcertifikat redan som tredje kvinna redan 1923. Sonen Åke föddes 1928 men det blev skilsmässa redan 1932. Under dessa år besökte hon ofta Vikaryd.
Samma år åkte Eva med en väninna till Nairobi. Där träffade hon Bror von Blixen-Finecke och de blev snabbt ett par. Hon ingick ett vad att hon skulle kunna köra bil genom Afrika från Nairobi till Alger på 30 dagar. Tillsammans med en afrikan besegrade hon mängder med svårigheter och lyckades klara resan på 27 dagar. De båda fortsatte till Stockholm, och väl där, skrev hon en bok om det stora äventyret: ”En Eva I Afrika”.
Bror och hon levde oftast åtskilda, men en gång gjorde de en långresa till USA, och träffade bl a Ernest Hemingway i hans hem. Sista gången Bror och hon sågs var 1937.
Eva ville genomföra en drömresa till Peking i Kina men trots varningar från bl a Sven Hedin gav hon sig iväg 1937 i sin nya Ford. Det var bekymmer här och där, men hon kom till Indien så småningom. Där fick hon veta att Kina var stängt p g a krig och eftersom hon var utmagrad, sjuk och utan pengar, så vände hon hemåt i Calcutta. Hon ingick ett nytt vad med en engelsman om att bli först tillbaka i Europa. Det gick bra tills hon kom till Bagdad. Efter ett besök utanför staden, kör hon fel i mörkret vid en bro över floden Eufrat och förolyckas. Den 24 mars 1938 sattes det punkt för hennes otroligt äventyrliga liv.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Arkeologiska fynd vid grävningen för Västlänken
Föredrag av Christina Rosén den 9/10 2023
Text: Erik Fristedt
Numera sker majoriteten av arkeologiska utgrävningar i Sverige i samband med exploateringar för vägar, järnvägar och annan byggnation. Vanligtvis har arkeologerna möjlighet att undersöka färdigt vad som finns i marken innan exploateringen startar.
Med Västlänken i Göteborg är det helt annorlunda. Visserligen kunde man börja så smått redan 2017, men de flesta utgrävningarna har skett parallellt med Västlänksarbetet med alla de svårigheter och utmaningar det innebär. Och efter hand som Västlänken övergår i tunnelbyggande, är arkeologernas arbete över. Det har varit en mycket intensiv tid och många nyutbildade arkeologer har såväl fått arbetstillfällen som kunskap och erfarenhet.
Haga-entreprenaden är pausad, men man hann göra flera spännande fynd innan dess. Nu när det mesta annars är färdiggrävt, ägnar sig arkeologerna åt dokumentation av olika slag. Det blir rapporter, skrifter, Youtube-inslag etc. De uppgrävda fynden lämnar man till Göteborgs Stadsmuseum.
Christina Rosén tog oss med på en resa med Västlänken och började med Skansen Lejonet. I och med att en tunnel skulle grävas under fästet, så fick man möjlighet att först gräva fram grunder till tidiga och hittills okända torn och byggnader. Hon visade en illustration på ett förmodat utseende av fästet under stormaktstiden. Många fina fynd gjordes, bl a ett solur.
Nästa utgrävningsområde var vid Lilla Bommen. Christina Rosén visade bilder från ett trägolv som man hade grävt fram under fästningsmuren. Därigenom vet man att det låg ett hus här i början av 1600-talet, det äldsta man har funnit. Golvläggningen påminner om den i Nya Lödöse. Kanske har man flyttat hus därifrån.
Så är vi framme vid Packhusplatsen. Där låg sedan 1600-talet Masthamnen, som fylldes med gamla båtar och annat fylle när den lades igen 1861. Många båtfynd har gjorts, men inga har bevarats på annat sätt än att de är 3D-skannade och förtecknade. Här låg också det första tullhuset i Göteborg och man kunde gräva fram grunden till det.
Christina Rosén berörde hastigt fynden i Hagaområdet, och tog oss sen med till Korsvägen. Där handlar arkeologin om en senare tid. Här ligger landeriet Johanneberg, uppfört i slutet av 1700-talet. Det fanns förr många landerier runt Göteborg, sommarbostäder för rika göteborgsfamiljer. Johanneberg är ett av de få som är kvar, tillsammans med Liseberg, Stora Katrinelund och ett par till. Söder om landeriet anlades en stor trädgårdsanläggning. Den grävdes ut och kartlades innan tunnelarbetet kom igång och vi fick veta vad man fann.
Så hade vi varit med om en Västlänksresa, några år innan det blir på riktigt. När det nu blir, kan vi komma ihåg det vi ikväll lärt oss om befästningar, om de första husen, om hamnen med dess tull och om en landeriträdgård.