Historiska Sällskapet Alingsås

Reformationen - förspel, huvudsak och konsekvenser. Nedslag och utblickar.

Föreläsning av Markus Hagberg 13/11 2017

Publicerad i AT 28/11 2017. Text: Gunnar Linde

​

Historiska sällskapet i Alingsås har haft besök av Markus Hagberg, präst i Varnhems församling och tillika kyrkohistoriker.

 

Dagen var osedvanligt väl vald, då det var exakt 500 år sedan Martin Luther (1483-1546), år 1517, spikade upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Enligt den julianska kalendern var datumet för händelsen den 31 oktober, men med vår kalender, den gregorianska införd i Sverige 1753, blir det den 13 november.

 

Hagberg inledde med att beskriva vad som karakteriserar reformationen. Han tog då sin utgångspunkt i Hasse Alfredssons monolog om pastor Jansson, som inte har några bestämda åsikter om någonting, och beskriver livet som en påse, tomt och innehållslöst, om man inte fyller det med något. Markus Hagberg menade att med reformationen är det precis tvärtom. Innehållet är så enormt stort, att det svårligen låter sig presenteras på en timme.

 

Reformationens förhistoria

 

Efter denna inledning lyfte Marcus Hagberg fram några faktorer som ledde fram till reformationen.  

 

Genom historien går en röd tråd av personer som riktat kritik mot kyrkan. Av dem blev Heliga Birgitta (1303?-1373) helgonförklarad som förnyare av kyrkan, medan kritikerna engelsmannen John Wycliffe (1327-1384) och tysken Jan Huss (1369?-1415) båda stod i opposition till kyrkan och således brändes på bål.

 

Humanismen placerade människan som individ i centrum och man utgick från sig själv i  betraktandet av  världen. Detta var något nytt, då man tidigare sett människan som en del av ett sammanhang. Humanisterna gick till källorna, dvs antiken, vilket senare kom att påverka Luther och reformationen.

 

Boktryckarkonsten, som Gutenberg uppfann, utvecklades under 1450-talet och hade förfinats, så att det vid tiden för Luthers 95 teser blev möjligt att relativt snabbt sprida ett budskap. Detta var avgörande för att reformationens idéer kunde nå ut över Europa.

 

Kort om Martin Luther

 

Luther föddes den 10 november 1483 i Eisleben. Hans far ville att han skulle bli advokat, så han påbörjade juridikstudier i Erfurt. Luther fullföljde dock aldrig sina studier utan blev munk i ett augustinerkloster i Erfurt. År 1507 prästvigdes Luther och börjar sedan undervisa i teologi i Wittenberg. 1512 blev han doktor och tog plats i universitetets styrelse. År 1517 startade Luther diskussionerna om avlaten, vilket ledde till att han blev varnad. Diskussionerna mellan Luther och kyrkan pågick under hela 1520-talet.  Kyrkan menade att han skulle ta tillbaka sina påståenden, vilket inte skedde. Luther blev bannlyst. I slutet av 1520- talet inser kejsaren Karl V att schismen mellan kyrkan och Luther har blivit politiskt ohållbar. 1530 sammankallade därför kejsaren en riksdag i Augsburg, där målet var att finna en lösning på de religiösa konflikterna. Vid detta tillfälle presenterade Luthers medarbetare Melanchthon 28 artiklar till Luthers försvar. Detta kallas den Augsburgska trosbekännelsen.

 

Kejsaren godtog inte dessa artiklar. Luthers anhängare protesterade mot beslutet. Många menar att uttrycket protestant myntades då. Ungefär vid detta tillfälle menade Hagberg, att vägen börjar för en luthersk kyrka.

 

År 1546 dog Luther 62 år gammal.

 

Avlaten

 

Hagberg fortsatte med att resonera kring vad avlat innebär. Luthers 95 teser rörde just avlaten.

 

Enligt den senmedeltida romerska kyrkan menade man, att när en människa hade begått en synd fick det två konsekvenser, två straff. Ett evigt straff, som innebar att man gick miste om saligheten om man inte bekände synden, och ett timligt straff som var kvar och måste lösas in i form av botgöring. Det som menas med avlat var, att man löste och köpte sig fri från botgöringen. Detta urartade så, att genom att köpa ett avlatsbrev förkortade man sin tid i skärselden.

 

Förhållandena i Tyskland under 1500-talet var sådana att vissa biskopar också var furstar. För att få vara det betalades en avgift till påven. Avlatshandeln finansierade dessa avgifter. Detta gjorde att handeln med avlatsbrev var mycket mer utbredd i Tyskland än i övriga Europa. Påven uppmuntrade också handeln, då inkomsterna till stor del finansierade byggandet av Peterskyrkan i Rom. Detta var anledningen till att Luthers ifrågasättande av avlaten fick så stora konsekvenser.

 

Luthers kritik av avlaten övergick ganska snabbt till att handla om två områden. Ena delen handlar om hur människan blir frälst. Av nåd allena säger Luther, inte genom handlingar som kyrkan menade. Det andra spåret handlade om kyrkans auktoritet. Luther ifrågasatte påvens, biskoparnas och kyrkomötenas makt. Han menade att alla dessa kan ta miste. Den enda auktoritet som inte kan ta miste är Gud.

 

Politiska konsekvenser av reformationen

 

Resultatet vid nästa riksdag i Augsburg 1555 blev en sorts religionsfrihet i det tysk-romerska riket. Det blev kungen eller fursten i varje rike som beslutade om vilken religion som skulle gälla. Detta fungerade bara hjälpligt och spänningarna som uppkom mynnade så småningom ut i 30-åriga kriget under första hälften av 1600-talet. Under denna tid växte också en starkare nationalism fram. Nationerna får en helt annan betydelse än tidigare.

 

Ytterligare en annan följd som blev uppenbar när kyrkan splittrades var att det uppstod konfessioner, dvs olika bekännelser. För de lutherska blev den Augsburgska bekännelsen den konfession man valde. Katolska kyrkan samlade till ett koncilium i Trento 1545-1563, där man beslutar att liturgin ska se likadan ut i hela världen. I och med detta blir kyrkan romersk. Ordningarna som gällde i Rom skulle gälla överallt.

 

Vad är reformationens essens?

 

Hagberg resonerade kring denna fråga och menade att kravet på kunskap blir viktig, därför att tron blir intellektuell. Det blir mindre fokus på fromhetsuttryck, vallfärder, riter och sinnesintryck. Det blir istället viktigt det man hör och läser. Detta ger positiva bieffekter såsom strävan till folkbildning, läs- och skrivkunnighet.

 

Reformationen i Sverige

 

Reformationen genomfördes vid Västerås riksdag 1527. Inom dagens kyrkoforskning talar man om den långa reformationen. Man menar att processen tog ca 100 år tills slutligen reformationen var fullt genomförd i Sverige.

​

Under de första århundradena efter reformationen firade man jubileum 1621 och 1721. Detta har att göra med att man ansåg Att Gustav Vasa var landets egentlige reformator inte Olaus Petri eller Laurentius André. De var endast statister, menade Marcus Hagberg.

 

Det är kungen som driver på. Han ville ta del av kyrkans rikedomar och begränsa dess makt. Samtidigt blir det möjligt att fira gudstjänst på svenska och det kommer en bibelöversättning på svenska. Inte förrän i mitten av 1540-talet kan man säga att Sverige hade brutit sig loss från Rom. Detta gör att reformationen i Sverige blir annorlunda än i de andra nordiska länderna. Mycket av det medeltida arvet blir kvar såsom statyer och målningar.

 

Efter Gustav Vasas död 1560 tar tre av hans söner över makten i tur och ordning. Dessa var välutbildade och hade teologiska program för kyrkan i Sverige. År 1593 sammankallade hertig Karl till ett kyrkomöte i Uppsala för att skapa enighet i religionsfrågan. Vid mötet beslutades i opposition mot hertig Karl att införa den  Augsburgska trosbekännelsen. Först 1611, när Gustav II Adolf blir kung, accepterades den ordning av kungen som fastslogs 1593.

 

Till sist återvände Marcus Hagberg till Hasse Alfredssons påse. Tidigare generationer har, menade han, plockat ut vissa saker och sagt att det här är vad det är att vara evangelisk-luthersk. Så gör man idag också. Han menade att under ett jubileumsår som i år, är det ett bra tillfälle till att fundera kring arvet, vad som ska tas med in i framtiden och vad ska man kan ta bort.