Historiska Sällskapet Alingsås

Arne Beurling - professorn som knäckte den tyska krigsmaktens hemliga kod
Föreläsning av tekn dr Peter Axelberg den 2/3 2020
Text: Gunnar Linde

I juni 1941 gick den tyska krigsmakten in i Ryssland under namnet operation Barbarossa.
Ryssarna blev fullständigt tagna på sängen. Men i Sverige kände man redan till invasionen. I samband med den tyska invasionen inträffade den så kallade Midsommarkrisen i Sverige. Den handlade om transitering av tyska trupper genom landet. I det läget visste den svenska militärledningen om att det då inte förelåg någon risk för tysk invasion. Bakgrunden till detta var att den svenska underrättelsetjänsten redan året innan hade lyckats dechiffrera den tyska telegramtrafiken. Mannen bakom detta var matematikern Arne Beurling (1905-1986).

Beurling föddes 1905 i Dalsland och bodde under sin uppväxt i Alingsås. Han tog studenten 1924 på Högre Samskolan i Göteborg. Efter studenten studerade han i Uppsala, där han disputerade i matematik 1933. Redan då utmärkte han sig som en enastående kryptoanalytiker.

Vid krigsutbrottet erbjöd Beurling sina tjänster till FRA (Försvarets radioanstalt) som höll till på Karlaplan 4 på Östermalm i Stockholm. Arne Beurling arbetade där till 1943 då han återgick till forskning vid Uppsala universitet. Efter kriget flyttade han till USA och innehade professurer både vid Harvard- och Princeton University. Arne Beurling dog 1986 och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Peter Axelberg fortsatte den intresseväckande föreläsningen med en genomgång av krypteringsmaskiner genom historien, innan han kom in på den tyska Siemens G-skrivaren (Geheimschreiber). Denna är en elektromagnetisk fjärrskrivare. Den fanns i olika modeller och användes av tyskarna under krigets början. G-skrivaren fungerade så, att pulser som skickades genom telefonledningen genererade tecken på skrivaren. Detta åstadkoms genom ström eller inte ström, alltså positiv respektive negativ spänning. Positiv strömpuls betydde tecknet 1 och negativ betydde 0. Genom att kombinera fem tecken fick man tillräckligt med variationer av pulser för att skriva med hela alfabetet. Tecknen kom ut på en pappersremsa på en teleprinter i form av hål på bestämda ställen. G-skrivarens uppgift var att koda meddelanden, så att de inte gick att tolka av fienden. Maskinen hade näst intill oändligt många inställningsmöjligheter. Hur detta gick till försökte Axelberg på ett intressant sätt att förklara. Fråga är om publiken hängde med i de tekniska irrgångarna?

Beurlings storhet, menade Axelberg, låg i att han lyckades knäcka dels den ryska teletrafiken under vinterkriget i början av kriget dels koderna till G-skrivaren, som han under endast två veckor 1940 klarade att dechiffrera. Hur han gick tillväga avslöjade aldrig Beurling. Något som dock underlättade lösningen var, att de tyska kryptooperatörerna sände flera meddelanden med samma inställning på maskinen, vilket var emot reglerna.

Före föreläsningen hölls årsmöte. Det leddes av Simon Waern. Mötet hade glädjen att hälsa Anders Wikerstål välkommen till styrelsen som ny kassör.

För övrigt blev det omval över hela linjen. Håkan Kumler kvarstår som ordförande och Christina Weilenmann som sekreterare. Övriga ledamöter i styrelsen är Kerstin Feldt, Gustaf Hansson, Erik Fristedt och Gunnar Linde.